Learning Study utvecklar Fenestras lärare och elever

februari 20, 2012 in Fenestra, Learning Study

I Fenestra har vi tagit vår vision om skola och undervisning ner till golvet och in i klassrummen med hjälp av verksamheten kring utvecklingsprojektet Learning Study.

Fyra av lärarna vid Fenestra Centrum är dessutom delaktiga som redaktörer i den nyligen publicerade boken ”Learning Study – undervisning gör skillnad”. De har under flera år bedrivit forkningsanknutna studier kring Learning Study.

Konceptet Learning Study skapades av professor Ference Marton vid Göteborgs Universitet som efter inspiration från den japanska skolans arbetssätt, Lesson Study, ville skapa en mer forskningsliknande variant av den modellen. Det gjorde han genom att lägga en teori som grund för utformning av lektionerna, skärpa utvärderingen före och efter lektionen samt genom att filma lektionerna för att i efterhand kunna göra en mer genomgående analys av lärandet.

Förhållningssättet till undervisning har slagit igenom i stora delar av Asien och i Sverige har det skrivits och skrivs avhandlingar om metoden. Man har kunnat konstatera att där modellen genomförs blir lärarna bättre på att undervisa och deras elever blir bättre på att lära sig.

På Fenestra Centrum har flera Learning Studys genomförts på initiativ av utvecklingsledaren Jenny Svantesson Wester och det här läsåret genomförs ytterligare fem parallella studier på skolan. Det är tydligt hur arbetet med Learning Study genomsyrar hela tänket kring undervisning och stärker lärarnas professionalitet. Lärarna Joakim Magnusson, Christina Echevarria, Lotta Funnemark och Samuel Wennerholm som är medredaktörer till den ovan nämnda boken hjälper nu till att fortsätta att driva utvecklingen vidare inom Fenestragruppen.

Fler av våra skolor kommer att börja arbeta med Learning Studys och vi förväntar oss en positiv utveckling både för elevernas lärande men också att stärka lärarna i glädjen att undervisa!

Eva-Lotte Stavle, regionchef Fenestra Utbildning

Oväntad kärleksmanifestation i Örebro

februari 16, 2012 in IT-Gymnasiet

I tisdags ville vi på IT-Gymnasiet i Örebro uppmärksamma Alla hjärtans dag på ett lite annorlunda sätt så vi arrangerade en flashmob. Budskapet om att flashmoben skulle äga rum spreds flitigt via sociala medier och även om det dök upp en hel del örebroare för att titta på och dokumentera spektaklet så vågade inte alla delta. Det kan ha haft med årstiden att göra, eller också med småstadsmentaliteten. Dock var intresset från medierna desto större och vi uppmärksammades både i SR P4 (här, här och här) och SVT.

En flashmob kan kort beskrivas som när en grupp människor plötsligt samlas på en offentlig plats, gör någonting oväntat och sen skingras. Flashmobs brukar organiseras via sociala medier med syfte är att väcka uppmärksamhet eller att sprida ett budskap som inte är av politisk karaktär.

Hos oss gick det till så att vi började med att spelade in en ljudfil med instruktioner där en röst berättade exakt vad man skulle göra. Ljudfilen samt uppgifter om tid och plats fanns att ladda ner från vår webbplats en vecka i förväg och informationen kring detta spreds alltså primärt via våra digitala kanaler.

På IT-Gymnasiet i Örebro har vi även tidigare provat att arrangera flashmobs. Under gymnasiemässan lät vi exempelvis en elev på musikprogrammet gå fram till elever från årskurs nio och fråga om de hade tänkt söka till IT-Gymnasiet, varpå han sedan började sjunga sin egenskrivna låt ”Klart du skall gå på ITG”. Fler och fler stämde in i sången, och tillslut stod det ett 30-tal elever runt omkring och sjöng. Det var en mycket uppskattad flashmob, som lockade till många skratt.

Vid ett annat tillfälle provade vi den klassiska ”freeze-flashmoben”, som i korthet går ut på att man fryser i en pose vid en exakt tidpunkt, och sedan står helt stilla i ett antal minuter, innan man bryter upp och skingras som om ingenting har hänt. Effekten av en flashmob av sådan karaktär blir omedelbar och folkmassorna undrar givetvis vad som pågår.

En flashmob kan arrangeras I ett marknadsföringssyfte, där deltagarna har på sig kläder med logotyper, eller gör något i linje med ett varumärkes budskap. Men den stora marknadsföringen sker efter själva genomförandet, eftersom det viktigaste med en flashmob är att den filmas för att sedan läggas ut och spridas på nätet.

Jag skulle vilja säga att som viral marknadsföring är flashmob en unik metod. Människor tycker om när det händer saker som går utanför de vardagliga ramarna, och man skall absolut inte underskatta sociala mediers genomslagskraft. Vill man nå ut med ett budskap på ett roligt sätt som väcker uppmärksamhet, så är flashmob alltså ett bra sätt att göra det på

Nu har vi dragit igång företeelsen i Närke, och jag misstänker att andra skolor kommer att haka på framöver. Så nu måste vi blicka framåt, och se vad som är nästa steg? Det blir vår nästa utmaning att ta reda på – för ska vi vara en innovativ IT-skola, gäller det att ha samtliga baser inom social media täckta.

Alexander Wilhelmson, IT-Gymnasiet Örebro

I love my job!

februari 7, 2012 in Procivitas

Att vara ordförande för ProCivitas Alumni är världens viktigaste uppdrag tycker jag. Jag glädjs nästan varje dag hur fd elever från ProCivitas lyckas  med att nå nya och stora mål hela tiden. Några av våra alumnis rapporterar tämligen frekvent om sina liv på toppuniversiteten på www.studyadvantage.se

Februari och mars är extra spännande tider. Det är nu svaren från toppskolorna i USA och England börjar droppa in (om du inte sökt i Early Decision). Det är slutet på en lång process som ofta började redan i årskurs ett. De elever som vill till Oxbridge och Ivy Leagueskolorna måste jag börja med direkt. Du ska inte bara ha toppbetyg. Vi måste också hjälpa dig att klara SAT-proven (det amerikanska högskoleprovet) och vi måste vässa och i viss mån marknadsföra din profil/CV för att du ska nå hela vägen. Till England krävs det ofta en del andra prov som vi måste förbereda dig på.

Vi måste också analysera möjligheterna för finansiell hjälp och stipendier för att se var du passar in bäst. Jag pekar dig gärna mot UPenn (Wharton) just nu. Det är den enda Ivy-skolan där jag och ProCivitas fortfarande saknar representation(jag räknar med att det positiva beskedet från Dartmouth kommer om ett par dagar). Jag när en idé om att en av grabbarna som vann Bästa Företag i SM i Ung Företagsamhet 2011 passar väldigt bra in där!

I dag rapporterade Webometrics att Europas bästa universitet finns i Schweiz och heter ETH/Swiss Federal Institute of Technology. Så vitt jag vet har ProCivitas ingen alumnielev där än! ETH följs sedan av Cambridge och Oxford. Bästa nordiska universitet verkar ligga i Trondheim och heter Norwegian University of Science and Technology och placerar sig på plats 16. KTH i Stockholm placerar sig med plats nr 40 som bäst i Sverige. Detta motsvarar plats 145 i världsrankingen! Hela listan finner du på:

http://www.webometrics.info/top100_continent.asp?cont=europe

Mitt nästa uppdrag blir därför att se på kraven på ETH och försöka intressera våra naturelever för denna möjlighet!

Du får tycka vad du vill, men för mig är det världens viktigaste uppdrag och jag älskar mitt jobb!

Peter Connée
http://peterconnee.blogspot.com 

Mikael Elias är gymnasiet med högsta söktrycket i Göteborg

februari 3, 2012 in AcadeMedia

Rubriken ovan är hämtad från dagens artikel i GP. Oerhört roligt och uppmuntrande att se att en av våra skolor är så attraktiv att det skapar Göteborgs bästa söktryck. En naturlig undran är förstås- Vad har skolan gjort? Vilka succéfaktorer finns?  Mac-datorer, större annonser,eller bioreklam? Nej,faktiskt inget av detta. Att möta lärare och rektor i Göteborg är att se och höra hur en grupp visionsdrivna människor har omsatt sin idé att bidra till en jämnställd skola för ungdomar i Göteborg i praktisk handling. I samband med katstrofen i Haiti arrangerades en skoldag där man samlade in pengar till behövande, i år medverkade man i Musikhjälpen. Varje vecka kan grundskoleelever i behov av läxhjälp få stöd av elever på Mikael Elias. Skolan arbetar med devisen Hjärna o hjärta i samklang. Allt detta skapar en skola som gör skillnad, en skola som elever och föräldrar ser bidrar till ett bättre Göteborg för alla-det ger resultat…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anneli Hammarberg

Verksamhetschef, Mikael Elias Gymnasium

Alla på golvet – modellen som funkar för Framtidsgymnasiet

januari 24, 2012 in Framtidsgymnasiet, Göteborg, Pedagogiska modeller

Att lärarna har möjlighet att ägna så mycket av sin arbetstid som möjligt tillsammans med eleverna är en avgörande faktor för utbildningens kvalitet – det vet alla. Eftersom elever som kommer till gymnasiet ofta har väldigt varierande förkunskaper blir det extra viktigt att möta varje specifik elev där just han eller hon befinner sig. På Framtidsgymnasiet i Göteborg har vi tagit fasta på detta och utvecklat en särskild arbetsmodell som ska främja ett sådant arbetssätt och samtidigt hjälpa eleverna att nå en högre måluppfyllelse.

Modellen innebär att man komprimerat skoldagen. Dagen börjar med att elever och lärare samlas för en gemensam fika mellan 8.00 till 8.30 där man samtidigt går igenom dagens schema. Den ordinarie skoldagen sträcker sig från 8.30 fram till 13.30. Under den tiden så arbetar alla lärare med eleverna. Lektionsplanering och efterarbete gör man när eleverna lämnat skolan. Att alla skolans lärare finns tillgängliga innebär alltså att eleverna kan få mer individuell hjälp än annars.

Vi anpassar även elevens schema utifrån elevens individuella behov. Det kan i praktiken innebära att svenskläraren arbetar med några elever ur en grupp samtidigt som de övriga har engelsklektion. Mellan 13.30 och 15.00 har vi resurstid, som är obligatorisk för de elever som ligger efter i någon kurs.

En förutsättning för att arbetsmodellen ska fungera är att både elever och lärare har full koll på hur varje specifik elev ligger till kunskapsmässigt i sina pågående kurser. Detta löser vi genom att tydliggöra målen i en matris för att eleven ska veta vilka mål som uppnåtts och vad som krävs för att få godkänt eller ett högre betyg. Detta styr i sin tur elevens individuella schema.

Vi märker att eleverna uppskattar arbetssättet och många elever som inte tidigare har lyckats nå sina mål gör nu stora framsteg och trivs i skolan. Ur pedagogernas perspektiv är det även mycket lättare att individanpassa undervisningen när man arbetar på det här sättet än när man arbetar mer traditionellt och har hand om en grupp på cirka 30 elever.

Eftersom vi har sett att modellen fungerar så bra på Framtidsgymnasiet i Göteborg har vi nu beslutat att införa den även på de övriga Framtidsgymnasierna. Vi kommer då självklart att anpassa modellen efter respektive skolas storlek och förutsättningar men målet är detsamma – att ge eleverna mer tid med lärarna och höja elevernas måluppfyllelse.

Ulf Sjulander
Verksamhetschef Framtidsgymnasiet

Gemensamma kvalitetsmått viktigt för skolans kvalitet

januari 17, 2012 in Kvalitet, Skolan i media

Debatten om skolan handlar just nu nästan enbart om vem som äger skolor, om vad vinster i skolan används till och om vi har betygsinflation eller inte. Skulle någon drista sig till att prata om något riktigt viktigt, som skolans kvalitet, nickar de flesta och håller med om att det är ju mycket viktigare, varpå de fortsätter diskutera den eventuella betygsinflationen.
Jag förstår det inte.

Missförstå mig rätt här, självklart ska vi vara transparanta kring ägarformen, vi ska diskutera hur skolföretagens vinster används, vi ska motverka betygsinflation.

Vi håller dock på att missa den viktigaste frågan – som är den om skolans kvalitet. Vad kan vara viktigare än att förbättra skolans kvalitet? Vad kan vara viktigare än att förstå hur vi ska göra för att återupprätta Sverige som en ledande kunskapsnation? Vi behöver också utveckla kreativiteten, det kritiska tänkandet och innovationstänkandet.

Vi halkar år efter år efter i internationella mätningar. Den utvecklingen måste stoppas.

För att göra det krävs att vi tar kvalitetsdiskussionen på allvar. Vi måste skapa enkla och tydliga kvalitetsmått, vi måste genomföra en total kvalitetsgenomgång och därefter höja av kvaliteten inom den svenska skolan.

Som styrelseordförande är det mitt ansvar att tillsammans med ledningen verka för att detta ska hända inom AcadeMedia. Det senaste året har vårt styrelsearbete fokuserat helt kring denna fråga. Företaget har anställt en kvalitetschef, vi har också tagit fram olika kvalitetsmått. Allt för att vi, som Sveriges största utbildningsföretag, ska nå vår vision som är att bli en internationell förebild när det gäller just kvalitet.

Kvalitet inom skolan är naturligtvis ett svårt begrepp att definiera. Vi behöver både transparenta och gemensamma kvalitetsmått som alla skolor kan använda, oavsett om skolorna är kommunala eller friskolor.
Lärare och rektorer gör ett fantastiskt jobb. Med de transparanta och gemensamma kvalitetsmått som gäller alla kommer de dessutom på ett objektivt sätt att kunna se vilket resultat deras arbete ger. Med sådana kan också elever och föräldrar jämföra skolor på ett vettigt sätt. I dag är det näst intill omöjligt.

Som så många andra svåra problem tenderar kvalitetsmätning av skolor att bli en riktig långbänk. Problemet med det är att årskull efter årskull går ut högstadium och gymnasium med för låga kunskaper. Mitt förslag är därför följande:

1) Ge den utredning som redan sitter om skolan, och som tyvärr inte fokuserar på det som är viktigast för skolan idag, i uppdrag att tillsammans med experter från forskningen, näringslivet och skolvärlden ta fram kvalitetsmått för skolan.

2) Inför dessa kvalitetsmått så snart som möjligt, gärna inför nästa läsår.

Jag hör ju invändningarna redan när jag skriver. Det går inte. Det går inte så fort. Hur ska man veta att det blir rätt? Jag tror, som svar på alla dessa, att om vi inte gör något och gör det snabbt, förlorar vi inte bara ett par årskullar utan flera generationer barns och ungdomars utbildning. Det har vi inte råd med. Vi måste göra något. Nästan vad som helst är bättre än att sitta still i denna båt. Att vänta på att vi ska hitta den perfekta lösningen är helt enkelt inte ett alternativ.

Är experterna som utredingen knyter till sig bara tillräckligt insiktsfulla, kommer mitt förslag att fungera.

Ulf Mattsson, styrelseordförande

PS. Jag vet att vi har många mycket insiktsfulla människor i Sverige. Skulle utredingen inte hitta dem har vi 7000 medarbetare inom AcadeMedia, många av dem har oerhört bra idéer på hur detta ska göras. Vi gör det också, men vi tycker inte det räcker med att våra egna skolor är med. Vi har drygt 240 skolor. Det finns över 8000 skolor i Sverige. Alla ska med.

Företagsamma människor förbättrar välfärden

januari 16, 2012 in Företagsamhet, Välfärd

Under hösten har företag inom sjukvård, omsorg och utbildning hamnat i centrum av en stundtals högljudd debatt. Många har, med rätta, upprörts av rapporter i media om vanvård av äldre och bristen på respekt. God kvalitet inom vård, skola och omsorg är det viktigaste oavsett vem som driver verksamheten. Vi ska kunna känna trygghet oavsett vilken utförare vi väljer i den offentligt finansierade välfärden. Uppföljning och kvalitetskontroll måste bli bättre.

Men det är viktigt att också komma ihåg att mycket har blivit bättre under de senaste decennierna och att privata företag bidragit i denna utveckling. Från olika undersökningar så vet vi att människor uppskattar mångfalden och möjligheten att själv få välja t ex skola till sina barn eller vilken vårdcentral man vill gå till. Idag är privata företag också en självklar del av vardagen. Idag går 200 000 elever i friskolor, 90 000 barn går i fristående förskolor och var tredje läkarbesök sker hos en privat vårdgivare. Mångfalden som ger valfrihet – både rätten att välja men också att välja bort – är här för att stanna. Jämför med för 20 år sedan, när elever anvisades till skolan närmast bostaden och den som behövde träffa en läkare tilldelades ett sjukhus eller en vårdcentral av landstinget.

Avgörande nu är att den politiska diskussion som nu följer på mediedebatten blir konstruktiv och inte landar i regleringar eller lagstiftning som minskar människors valfrihet och möjlighet att själva bestämma över sina liv. Stopplagar, förbud och särregleringar är ingen väg framåt.

Snarare borde diskussionen handla om hur kvalitetskontroll och uppföljning kan bli bättre, oavsett om verksamheten bedrivs i privat eller offentlig regi. Då handlar det om att skapa förutsägbara system för hur tillståndsgivning fungerar, hur inspektion sker och jämförbara kvalitetsmått som gör det möjligt för såväl beslutsfattare som medborgare att jämföra olika utförare. Det skulle också leda till en bättre fungerande konkurrens där de som gör bra resultat överlever samtidigt som oseriösa verksamheter antingen får skärpa sig eller avvecklas.

För under de senaste 20 åren har privata företag inom välfärden bidragit till mer av mångfald, större valfrihet för medborgarna och fler alternativa arbetsgivare för medarbetarna. Det är den kraften hos företagsamma människor som kan bidra till att utveckla välfärden ännu mer under de kommande 20 år när vi lever allt längre och kommer ställa allt högre krav på vård, omsorg och skolor.

Svenskt Näringsliv har därför under hösten under hösten rest genom Sverige och samtalat med företagare. Vi har också träffat några av alla dem som själva har valt, inom skolan, förskolan och vården. Vi har hört många spännande berättelser om företagsamma människor som bidragit till att utveckla välfärden i Sverige. Vi har samlat dessa i skriften Din Välfärd som du kan ladda ner här.

Pär Henriksson
Ansvarig politisk analys och strategi på Svenskt Näringsliv

Kvalitet i skolan – mer än bara betygsresultat

januari 13, 2012 in AcadeMedia, Kvalitet

- Vad menar man egentligen med begreppet ”kvalitet” i skolans värld?

Det är en fråga som jag ofta får, både i min tidigare roll som inspektör på Skolinspektionen och i min nuvarande roll som kvalitetschef här på AcadeMedia. Frågan ställs av elever, lärare, skolledare, journalister, politiker – ja, alla vill veta.

För mig som arbetat med skolans styrdokument i många år känns det självklart att kvalitet handlar om att bedriva en verksamhet som är så nära idealbilden som möjligt. Och idealbilden måste tecknas utifrån skolans viktigaste styrdokument – alltså skollagen och läroplanen. Där slås det bland annat fast att alla elever ska ges förutsättningar att uppnå målen för utbildningen och att de ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

Bara i den meningen ryms ofantligt mycket. Tänk vilka krav det ställer på skolan att alla elever har rätt att få individuellt anpassad undervisning så att de når målen i alla ämnen. Och tänk vilka krav det ställer att de dessutom ska ges stöd och stimulans att de utvecklas så långt som möjligt… Där har verkligen alla som jobbar i skolan fått ett uppdrag att bita i!

Ett sätt att mäta hur skolorna lyckas med sitt uppdrag är att följa upp deras kunskapsresultat, genom att exempelvis titta på betygsresultaten. Ett annat sätt är att granska resultatet av skolornas värdegrundsarbete. Det är lite svårare, men alls inte omöjligt. Man kan till exempel regelbundet ställa frågor till eleverna om trygghet och trivsel, om respektfullt bemötande från andra elever och lärare, om det förekommer kränkande behandling och om möjligheter att framföra sina synpunkter mm.

Inom AcadeMedias verksamheter ställs den typen av frågor i årligen återkommande enkäter. Samtidigt passar vi på att fråga hur nöjda elever och föräldrar är med den utbildning som erbjuds. Deras svar ger oss ytterligare underlag för att bedöma kvaliteten i våra skolor.

Eftersom alla bolag inom vår koncern mäter resultaten på samma sätt har vi ett bra underlag för att kunna följa vår egen kvalitetsutveckling och jämföra våra skolor. Det känns förstås väldigt bra för mig som kvalitetschef, men jag önskar samtidigt att det skulle finnas gemensamma kvalitetsmått på alla skolor runt om i landet så att det blev lättare att göra riktiga jämförelser med andra skolor och huvudmän, såväl kommunala som fristående. Då skulle det förstås också bli lättare för elever och föräldrar att välja bra skolor.

Att Sverige inte kommit längre med öppna jämförelser mellan skolor förvånar mig eftersom det är en förutsättning för att ”skolmarknaden” ska fungera. Jag hoppas självklart på en förbättring och att friskolekommittén, som just nu arbetar med att utreda frågan, ska komma fram till något bra och konkret.

Under tiden gör jag vad jag kan för att dra mitt strå till stacken. Bland annat genom att tillsammans med Friskolornas Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driva frågan, försöka enas om gemensamma resultatmått och ta fram konkreta metoder för att möjliggöra öppna jämförelser. Det är verkligen ett lovvärt initiativ som jag känner mig stolt över att få vara en del av!

Jag är också stolt över de steg som AcadeMedia tagit, och fortsätter att ta, för att säkerställa hög kvalitet i alla sina verksamheter. Om du vill veta mer om våra skolors resultat kan du gå in på vår webbplats under fliken ”Kvalitet”. Där har vi idag publicerat en sammanställning av kunskapsresultaten hos våra grundskolor. Glädjande läsning då alla våra verksamheter ligger över riksgenomsnittet.

Fler kunskapsresultat – och förstås även andra resultat som visar kvaliteten i Academedias verksamheter – kommer efter hand så håll utkik på vår webbplats.

  Ingela Gullberg
  Kvalitetschef

Vi som vill vidare. Mycket vidare.

januari 13, 2012 in AcadeMedia, Engagerade pedagoger, Föredömen, Mikael Elias Gymnasium

Det finns mycket forskning som visar på att läraren betyder mest för skolans resultat.

John Hattie, professor i pedagogik från Nya Zeeland, redovisar i boken Visible Learning – A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achivement ett 15-årigt arbete med att sammanställa internationella forskningsresultat som visar vilka faktorer som bidrar till elevers resultat. Slutsatsen visar att är att det är läraren som är viktigast. Mikael Alexandersson är professor i pedagogik och dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet skriver mer om detta i Pedagogiska magasinet.

Mikael Elias Gymnasium rekryterar under parollen Sveriges bästa lärare och definierar det pedagogiska ledarskapet som verksamhetens viktigaste framgångsfaktor.

Det är de skickliga lärarna som gör skillnad eftersom lärarens undervisningsskicklighet är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat.

Våra lärare gör skillnad. Deras engagemang och pedagogiska såväl som ämnesmässiga kompetens spelar en avgörande roll för våra elevers framgång. De är drivna i sina yrkesroller och har ett genuint intresse för ungdomar, samhällsfrågor och undervisning. De bär upp vår vision och värdegrund i den dagliga verksamheten och de representerar vårt varumärke inför elever, föräldrar och andra partner och organisationer. Våra tidigare elever vittnar om den starka relationen mellan lärare och elev och om ett engagemang som inspirerar och främjar den egna motivation och tron på sig själv och sin egen förmåga.

Fakta

  • 70 procent av studenterna från Mikael Elias Gymnasium som gick ut 2010 går en universitets- eller högskoleutbildning ett år efter avslutad gymnasieutbildning.
  • 94 procent av de som studerat vidare uppger också att deras gymnasietid inom Mikael Elias Gymnasium förberedde dem väl inför fortsatta studier.
  • I separata djupintervjuer med ett urval av tidigare elever lyftes lärarna fram som unga, välutbildade och engagerade i elevernas utveckling och studieresultat. Lärarna var bra på att sätta sig in i varje individs situation/förutsättningar

Inom Mikael Elias Gymnasium har vi definierat vilken kompetensprofil våra lärare behöver för att verka och utvecklas i linje med vår vision och värdegrund. Utifrån denna kompetensprofil har vi också definierat hur våra lärare kan påverka sin egen karriärutveckling genom en så kallad Karriärkompass. Drivkraften är en ambition att det ska gå att utvecklas inom ramen för en pedagogisk yrkesroll.

Mikael Elias Gymnasium ska vara studieförberedande och tillhandahålla en stimulerande lärmiljö. I detta har lärarna en central roll och vi vill visa vad vi anser präglar en bra lärare. Det som förenar lärarna i denna folder är ett genuint intresse och en stark vilja att arbeta med, leda och bilda unga människor. Vi hoppas att mötet med några av våra duktiga lärare ska inspirera och utmana Dig som läsare och föda nya tankar omkring lärarskap och utbildning.

Anneli Hammarberg
Verksamhetschef Mikael Elias Gymnasium

En julklapp i förtid!

december 21, 2011 in Casemetodik, Engagerade pedagoger, Föredömen, Meningsfullt lärande, Vittra, Vittraskolorna

Jag är övertygad om att jag delar intresset av att se andra människor växa och utvecklas med dom flesta lärare i landet. Det är liksom drivkraften bakom allt vi gör i skolan.

Att hitta den där frågan som gör att elever blir ännu mer nyfikna och kreativa, att inspirera andra att vilja veta mer, att vara med när ett barn finner modet att våga osv. Det finns så många magiska stunder och möten som sker dagligen i våra skolor. Stunder som bidrar inte bara till dom resultat som mäts och följs upp – utan också till varje barns möjligheter i livet ur ett vidare perspektiv!

Med detta sagt kan ni förstå hur glädjande det är att få nedanstående rader från Elias, en av våra tidigare elever i Vittra. Elias är 15 år och slutade 9:an i Vittra Väsby i somras. Nu har han börjat i första ring på gymnasieskolan YBC i Nacka. Elias och jag har stött på varandra på Vittra Väsby i olika sammanhang dom senaste åren, och nu har vi kontakt via Facebook och Twitter.

För mig är Elias text i första hand en hälsning till alla fantastiska pedagoger i Vittra Väsby. Men jag ser det också som en julklapp i förtid till alla engagerade pedagoger runt om i landet, som drivs av att bidra till andra människors utveckling och växt. Vilket grymt arbete ni gör!

Så läs Elias rader nedan, njut och var stolt över alla magiska stunder i vardagen som ni bidrar till:

När jag tänker tillbaka på vem jag var 2006 när jag började på Vittra i Väsby och jämför det med vem jag är i dag ser jag en så galen skillnad att det knappt går att tro. I dag är jag social, tar för mig och ambitiös. Jag har förvandlats från att inte ens tro på mig själv till att tro och satsa på varenda person i min närhet. Jag har allt att tacka mina grymma pedagoger i Väsby för det här!

Jag tycker det är tråkigt när media tappar elevfokuset i debatten om skolväsendet i Sverige. Det tycks just nu vara ägarna som är mer intressanta än eleverna?! Jag minns inte en enda gång någon av mina vänner på Vittra Väsby ifrågasatte att det finns ett vinstintresse i oss. Tvärtom, så länge vi fick bra undervisning och våra föräldrar höll med var allting bra.

Jag har tagit med mig så otroligt mycket från min tid på Vittra. I dag jobbar jag deltid på ett av Sveriges största mediehus, är ordförande för elevkåren på min nya skola och föreläser för elever om att uppnå mål och drömmar. Under 2012 startar jag mitt första företag. Utan Vittra hade jag inte haft kunskapen att göra detta, men än viktigare – jag hade inte haft MODET. Jag hade inte trott på mig själv. Nu gör jag det – och DET borde vara det viktiga att prata om!
Elias Giertz
Vill du veta mer om hur vi arbetar i Vittra, våra resultat m.m. – läs här.
Frida Gustafsson Wennö
Chef Vittraskolornas Forskning och Utveckling